Värsta bitchen....

Ja, det måste väl ändå vara jag. Just nu är jag inte så kul, är alldeles för stressad för att kunna sitta ned. TV existerar inte just nu, morgontidningarna läggs på hög, mycket "ska bara" blir det.
Några jävla dagar, eller snarar ett par veckor till, sen ska jag sätta mig ned och andas.
Funderar på om jobbet inte måste skicka mig till New York efter årets stora jobbevent 2-4 oktober? Det skulle jag sannerligen vara värd.
Helgens goda mat, vin och desserter har nog tagit mig långt ifrån den där 4:an på vågen ( 64 kg var veckans mål...).
Jag har också ätit godis! Inte jättemycket, men lite lite vid några tillfällen. Onödigt känns det så här efteråt.
Ok, det braiga i helgen: en skön joggingtur på lördag morgon, mellan 8-9 km. Jag har börjat lyssna på radio när jag springer och hade laddat ipoden med höstens första kino och när den var slut var jag ganska nära hemma. Men då kom "sex on fire" så jag fick ny energi! Blev ett litet extravarv!
Och idag masade jag mig till gymet för första gången på säkert 3 månader +. Usch det var verkligen inget kul. Jag gillar inte att hålla på med vikter, det känns så oexplosivt och tråkigt. Ja, ja, jag körde väl - jävligt hårt med tuuuuunga vikter - i 30 minuter sen darrade hela kroppen och ville gå hem.
Sen kom min söta lilla mamma och åt söndagsmiddag med oss (lammstek, kantarellsås -svamp från lördagens orustbesök- och sjukt gott vin - björnbärspaj med bär från Orust såklart).