Sen ska jag...eller nej, sen,

Jag försöker vara snäll mot mig själv och lyckas rätt bra med att tänka snälla tankar. Idag har jag fastat - trots att jag 1) jobbade hemma 2) var och storhandlade 3) hade två timmar dötid på stan med mannen när ett barn var på kalas. Istället för att vara sträng och icke-tillåtande "IDAG ska jag fasta aja-baja" så tänkte jag hela tiden, jag kan äta när jag vill om jag verkligen blir sugen. Och så tänkte jag "sen" hela dagen. Att sen kunde jag och mannen kliva in på en bar och ta lite tapas och vin etc. Men jag var inte sugen. Nu är jag vrålhungrig men inser att jag får äta imorgon. Att vänta gör något gott för kroppen. Vågen säger 65 kilo. Inte så stor skillnad, men rätt saker har försvunnit på kroppen....