65,5 kg - tja vad säger man

Jag har knappt hunnit träna ordentligt och nojjar upp mig coh tror att jag är jättefet. Vågade inte väga mig och mannen skrattade åt mig eftersom han verkligen inte kunde se någon skillnad. Och när jag vägde mig var det som alltid numera - runt 65 kg.
Men jag går ju inte ner!
Men jag går ju inte upp heller!
Veckan har varit lite sisådär; jag har cyklat tre gånger och joggat en gång. I helgen gjorde jag inget, mer än fixade i trädgården. Mat - tja jag bryr mig inte så mycket just nu. Har tappat motivationen lite tror jag.

En åthutning funkar nästan alltid

Ja, jag blir ju nästan rädd för mig själv - när jag skäller och tjoar på mig själv. Så nu HAR jag skärpt mig. Jag har ätit nästan bra mån-tis och så joggade jag långt i måndags fast jag verkligen verkligen VERKLIGEN inte var sugen på det. Och idag dök mitt favoteveprogram upp på femman: Desperata hemmafruarna och det var jag ju tvungen att fira med något mumsigt att äta framför teven eller motionscykla framför teven. Jag var klok som en pudel och svingade mig upp. Det bidde 50 minuter i hyfsat tempo. Inte illa pinkat för att vara så slut och trött som jag känner mig nu.
Kanske har jag blivit klok på riktigt. Jag fattar att sockerruschen ger korta kickar med tung baksmälla och tung, trist träning ger ett piggare liv i stort. Heja mig igen!
Mat då?
Igår käkade jag tonfisksallad (hemmagjord, tonfisk i vatten och pyttelite olivolja på) beef borgaine till middag med 1 och en halv potatis till. Och banankaka, mums! Men det förstörde den nyttiga dagen. Och just det, ett glas vin slank ned. Aja!
Idag hade jag hemmagjord sallad med lite lite fetaost och olivolja och broccoli. Kvällens mat var någon mysko soppa som min man kokade ihop: typ grönsaker och chorizo i. Måste nog anses som väldigt nyttigt...3 geisha har jag lyckats snika åt mig också.

Skärpning, tack!

Det går sådär just nu. Inte jättedåligt, men verkligen inte jättebra heller. Det känns som om jag tappat hoppet och energin just nu. När jag joggar är det SJUKT jobbigt. Som när jag tog en mil i lördags, det var verkligen att klämma ur sig energin för att få fötterna att röra på sig. Jag var helt slut och ändå kom jag i mål på exakt samma tid: 57 minuter.
I lördags käkade jag en del godis. Igår var jag på födelsedagsmiddag och åt fet jamabalaya med god aptit (fast jag inte tyckte att det var särskilt gott) jag tog två portioner av efterrätten (glass med hallonsås) och 4 praliner och två glas vin, ett glas dessertvin. Idag när jag har varit hemma och Vabbat har jag bakat banan-chokladkaka med vaniljvisp.
Suck.
Jag borde verkligen sticka och jogga när mannen kommer hem och avlöser mig. Trots att jag är så slut och trött. Antingen är jag lite sjuk eller så behöver jag en rejäl detox; http://www.alltommat.se/dags-for-detox-1.6752

en slank hon hit - en slank hon dit

Vågade ställa mig på vågen imorse. 65,5 kg. Jag måste ändå tycka att det är ok med tanke på omständigheterna...påsk och en veckas semester.
Men jag vill fortfarande krypa under det där magiska 65 kilos-strecket. Kroppen vägrar. Ska kroppen eller viljan segra?

Mat: jodå, det går bra

Söndag: underbar ungsbakad kyckling med rotfrukter, efterrätt Gino med lite lite vanlijvisp. En mil jogging.
Måndag: söndagsrester till lunch, lite lite pasta med broccoli och bacon till middag. Vila.
Tisdag: söndagsrester till lunch, bulgur med korvstroganoff, te med hård macka till kvällsmål. Jogging 45 min
Onsdag: sallad - tonfisk och majonäs och grönt, en halv rågbuse, ris med grönsaksgryta och lite chorizo och fetaost. Cykla 53 minuter.

Reflektion: jag är faktiskt hungrig för mycket nu och orkar inte träna så hårt. Det är superansträngande att jogga och cykla nu, men jag vet inte hur jag annars ska kunna kliva på vågen och se de magiska siffrorna 64.....

Back in business= 1 mil på 57 minuter

Tillbaka efter en vecka i fjällen. Det var härligt - men det gick si och så med maten. Det slank ned lite allt möjligt utan att överdriva, inte mycket godis alls och inga snacks. Men goda middagar med vin och efterrätter.
Igår sprang jag igen, en mil på 57 minuter. Helt ok med det uppehåll som varit.
Nu gäller det att komma iform snabbt. Dels har jag Gbgvarvet att jobba mot och dels har jag en weekend i Spanien där jag förväntas kunna gå i bikini utan att dö. Detta om TRE veckor.

Wish me luck!

Om någon dag ska jag väga mig igen...jag tippar på 66 kilo.